De polyglotta älskarna

Läser jag just nu. Eller egentligen lyssnar till. Skriven av Lina Wolff. Tycker att den är riktigt intressant och spännande. Jag lyssnar fascinerat på berättelsen om Max Lamas, Calisto och Ellinor. Är ungefär i mitten av boken och jag lyssnar spänt vidare och längtar till nästa stund det är dags. Det är tecken på en bra bok tycker jag. Att man längtar. Efter att läsa eller i det här fallet att lyssna. En vill ha mer. Lina Wolff fick Augustpriset för De polyglotta älskarna, som är hennes tredje bok. Hon debuterade 2009 med en novellsamling Många människor dör som du och 2012 kom Bret Easton Ellis och de andra hundarna. Det här är det första jag läser av henne.

Den 24 februari kommer Lina till kursen i kreativt skrivande som jag läser. Ser fram emot att få träffa henne, höra henne berätta och kanske ställa några frågor. De polyglotta älskarna är en mycket egensinnig historia. Den provocerar, utmanar och får en att tänka till. Samtidigt är den suggestivt skriven, prosan fängslar och hugger tag. Här kan du läsa recensioner i DN och SvD.

Det här inlägget postades i Läsupplevelser och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *